Alla barnen sov förutom Julia, kul va?

Jag kan inte sova. Jag har alldeles för mycket energi. Har svullat som en fet jävla kossa idag, lär nog gått upp minst 5 klädstorlekar, men that's the sweet life. Alltid på nätterna när jag inte kan somna brukar den poetiska figuren inom mig hoppa fram så ni får lida av den, när ni läser detta.

När kommer tiden då man känner sig varm inombords. När man står still i snöstormen och njuter av värmen. Värmen du fått från hans kyss. Den kyssen som får ditt huvud att snurra, den som får allt att skaka. Kyssen från han som rör dig för att älska dig. Han som ber om förlåtelse när han gjort misstag. Han som ser tårarna som bara vill rymma från den hårda fasaden. Han som får dig att vara dig själv. Han som kan få dig att skratta och gråta på samma gång. Han som är säker på att det är just dig han vill ha. Han som ger dig viljan att andas. Han som ger dig kraft. Han som tar bort all rädsla. Han med ett gott hjärta. Han som lovar att vara dig trogen. När kommer den tiden då man känner sig varm inombords. Den kommer när han kommer.

Jag har aldrig tidigare trott på kärlek och det gör jag inte nu heller. Men jag hoppas och vill verkligen att en inre spärr släpper in kärlekskänslan. Det kanske händer dagen man träffar en pojke som inte är som alla andra. Men man måste nog klara en del av livets väg för att lära sig något av det, få in kunskaper och erfarenheter. När man besitter alla kunskaper kommer hans varma hand och tar tag i din. Sedan går man tillsammans resten av vägen. När kunskapen är avklarad väntar bara kärleken. Jag befinner mig fortfarande på kunskapsstigen, men hoppas att jag snart stöter på honom.


I can't help myself from falling in love with love


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0